I November månad dyker det upp ett sextiotal nyheter i ölväg på Systembolaget. Orkar du testa alla? Vill du ens det? Kan man ens det? Vår egen malt-padda lasseg har varit på förhandsprovning igen.. läs vidare!

I slutet av oktober var det alltså dags för den fjärde förhandsprovningen av systembolagets ölnyheter. Framför oss låg den smått monumentala uppgiften att vaska fram guldkornen bland ett sextiotal ölsorter. Vissa är riktigt gamla bekanta medans andra är totala nykomlingar. En sak är säkert, mina betyg har aldrig varit såhär spridda inför ett släpp. Vi har några riktiga bottennapp, riktiga skymfer till dynga alltså – men samtidigt några klart lysande exempel på allt som är bra och gott här i världen. Jag börjar med de dåliga så har vi det avklarat.

Regelbundna läsare minns hur jag för någon månad sedan blev väldigt positivt överraskad av "Abstrakt AB:10":http://www.iglaset.se/articles/41255-BrewDog-Abstrakt-AB-10. Jag hade liksom lite surt gått och bestämt mig att hela Abstrakt-serien bara var en ploj, en gimmick och framförallt en sista utväg att sälja loss helt sönderexperimenterade öl istället för att tank-vaska dem. Jag hade fel. Abstrakt AB:10 är en riktigt välbalanserad och genomtänkt öl. "Abstrakt AB:11":http://www.iglaset.se/articles/42893-BrewDog-Abstrakt-AB-11 som släpps denna månad däremot skulle jag inte ens vilja bli hittad död i ett dike med. När BrewDog släpper misslyckanden av denna kaliber så får det mig att undra om deras lyckade öl bara varit tur… Eller stulna recept, eller bryggda av någon annan. Att killarna som ligger bakom "Punk IPA":http://www.iglaset.se/articles/29705-BrewDog-Punk-IPA-2011- (som är en av systembolagets bästa IPOr, "Oppigårds Amarillo":http://www.iglaset.se/articles/24621-Oppig-rds-Amarillo är den andra) kan släppa AB:11 och liksom dunka varandra på ryggen och säga “Shit James, det där gjorde vi bra – den smakar precis som jag ville, dålig kinesisk hälsokost och ett gapande hål i plånboken”.

Nu när jag ändå är igång så går vi raskt på nästa sågning. International Arms Race – ett samarbete/tävlingsbrygd mellan just "BrewDog":http://www.iglaset.se/articles/42879-BrewDog-International-Arms-Race och "Flying Dog":http://www.iglaset.se/articles/42878-Flying-Dog-International-Arms-Race. Här har man spexat till det hela genom att inte använda humle överhuvudtaget. Båda bryggerierna är ju välkända för att ta i från fotknölarna med humlen, men här har man alltså gått 180 grader tvärsom och använt 0 gram humle till förmån för andra, mer… otraditionella ingredienser. Ingredienser som mynta, rosmarin, lagerblad, enbär och fläder. Jag har varit ölnörd i snart tio år nu och jag har betygsatt 1500 öl men jag kan för mitt liv inte förstå vem som är målgruppen för dessa två… produkter (för öl är det ju knappast räknas som?). Låt skiten stå och härskna på hyllorna, inte för att det blir att smaka sämre – men då sparar ni era pengar och kan lägga dem på bättre grejer.. Som till exempel..

Efter dessa tre rejälsågningar så bör i den universella öl-harmonins namn även komma med tre fet-hyllningar också? Inga problem, det finns tack och lov mer bra än dåliga öl på hyllorna i November.

Den något anonyma "Valeir Extra":http://www.iglaset.se/articles/23688-Valeir-Extra är kanske den bästa belgiska IPA som jag druckit på länge. Det har mycket att göra med att den har sina rötter rejält fasta i den Belgiska jästmyllan med allt vad det innebär. Vi har ett tort avslut, sköna estrar som bidrar med komplexitet och gör att kroppen känns fyllig utan att den faktiskt är det. Sen är hela kalaset flaskjäst och sprudlar av tio miljoner små ettriga bubblor som liksom ytterligare lifter det hela. Det som håller betyget kvar på en beskedlig åtta är att man i slutändan är lite feg på Amarillon (som bla använts till torrhumling). Jag hade gärna sett mer av den varan. Men så brukar jag ju låta också..

Nu när jag säkrat mitt personliga förråd av den spektakulära "Rodenbach Vintage 2010":http://www.iglaset.se/articles/42880-Rodenbach-Vintage-2010 så då vågar jag gå ut och rekommendera den. Det är ett av vardagens små lyckorus att vi har både "Rodenbach Grand Cru":http://www.iglaset.se/articles/4107-Rodenbach-Grand-Cru och "Saison Dupont":http://www.iglaset.se/articles/11000-Saison-Dupont i det fasta sortimentet numera, men när vi får så här pass celebra besök då är det nästan slips och väst som gäller. Rodenbach Vintage är den helt utjästa, längre fatlagrade sura storebrorsan till den öl som står för syrligheten i den vanliga Rodenbachen. Om en vanlig Rodenbach kan ses som Lambic-light så är Rodenbach Vintage ett jämfotahopp närmre Lambicen och Gueuze. Fast med en fyllighet och mjukhet som “äkta” spontanjästa ofta saknar. Och den är helt sagolik till en opastöriserad Brie de Meaux (vi hittade vår på "Androuet":http://www.androuet.nu/).

Tre sågningar, tre hyllningar – så var det va? Det finns många riktigt bra att välja mellan… båda "Mohawkerna":http://www.iglaset.se/producers/6741 är grymma, allt från "Boulevard Brewing":http://www.iglaset.se/producers/431 är värt att lägga pengarna på.. Men, min sista recommendation blir helt utan tvekan "Mikkeller K:rlek Höst/Vinter":http://www.iglaset.se/articles/42190-Mikkeller-K-rlek-Pale-Ale-H-st-Vinter. Precis lika härligt humlig och belgiskt frisk som den förra K:rleken – lagom till årstiden än vi lite mera maltiga och aningen mörkare till färgen i denna version. "DeProef":http://www.iglaset.se/producers/654 som värd åt skandinaviska fantombryggare har väldigt bra “track record” och jag blir alldeles lugn och snäll inombords när jag tänker på "Philthy Phil":http://www.iglaset.se/articles/37282-Philthy-Phil-s-American-Pale-Ale och "Mikkellers Single Hop serie":http://www.iglaset.se/articles?str=mikkeller+single+hop&commit=S%C3%B6k.

Bubblare denna månad: St Bernardus (lagra några år), Liefmans Gluhkriek (torrare och mindre kryddig i år), allt från Boulevard och till sist N’Ice Chouffe (som lite grand lever på gamla meriter).