Hade inte skrivit om denna, men blev sugen på den igen så då får jag passa på att skriva lite. Flaska från 2015 någon gång, bäst före 2020. Vände flaskan lite innan jag öppnade. Det var en riktigt gusher! Hamnade inte så mycket öl i glaset. Doftar belgiskt men lite fruktigare än jag minns. Nu står det också 6,9% på flaskan i stället för 6,2. Stor luftigt skum, ser lite smitsvitt ut. Smaken är ganska brödig och med tydlig belskiga estriga toner. Inte så bra som jag minns den, sist var den mer lättdrucken och mer brettig. Min 7'a får stå kvar änså, Som min smak är nu så är det nog i alla fall en av de bättre belgarna, får mer och mer svårt för mörkare starka öl + belgiska 'trappisterna'. En del äpplen/päron i eftersmaken som jag gillar.

Blir bara bättre och bättre allt eftersom den blir äldre och jag blir klokare. Riktigt bra öl.

En grumlig och jästdoftande Trappistöl. Orval har smak av jäst, malt, apelsin, torkade aprikoser och ganska syrlig. Avslutningen är torr och frisk och passar bra till div ostar. Tycker det är en knepig öl att betygsätta då den smakat lite olika vid dom tillfällen jag provat den.

Ja rätt fin m lätt fruktsmak, och tydlig trappist touch

Ok, behöver höja till sjua eftersom detta faktiskt är en riktigt bra öl. Jag tror mest att det är tungan och gommen som utvecklats till en större vana och förståelse för belgisk jäst och syrlig öl. Har fortfarande inte lagrat, men redan som färsk är den bra. Återkommer om jag testar ett lagrat exemplar.

Höjer väl ett snäpp efter ca 1 år i matkällarn. Men fortfarande för komplex för mig.

Efter att jag druckit fyra flaskor den senaste veckan, vet jag att jag kommer att dricka den många gånger igen. Väldigt god.

Skummig rackare det här. Smakar julmust fast tunnare och mindre söt. Lite dam-parfym även. Svårt att tro att några års lagring skulle hjälpa, men jag testar med flaska nr 2

Jag tror jag börjar anamma det belgiska. Skön syra med balans. Mycket god!

Inte min kopp te. Väldigt syrlig och nästan lite frän mot tungan.

Blir inte riktigt klok på den här. Det är många smaker som brottas om samma utrymme. En del är sur och bitter medan jag även känner en frisk sötma. Den sura delen tar tyvärr överhanden och den blir lite unken, kommer dock att spara en flaska för lagring för att se om detta kan förbättra smaken.

Söt, fruktig doft. Riktigt syrlig smak med jäst. Torr, lite bitter beska.

Mycket intressant Lasseg, jag fick faktiskt en 2008 av en vän. Då låter det som det är dags att testa nu, trevligt :-)

Orval var den allra första ölsorten som jag lade på lagring. Jag hade läst i Michael Jacksons bok att Orval klarade åtminstone fem år i källaren. Sagt och gjort. Jag testade en 2005a (den allra första flaskan som jag lade ner i källaren) jämsides en purfärsk 2011a. 2005an snudd på kröp ur flaskan, brukar vara tecken på infektion. Brettanomyces och äpplen i arom. Har aldrig luktat å här mycket funk i en Orval. Smaken är komplex, sammansatt och självklart går Brettanomyces igen även i smaken. Brett har tagit över totalt och ölen är torr, mycket torr. Som väntat har vi kvar en rejäl kolsyrning, fast skummet lägger sig snabbare än vanligt. Beskan har droppat av rejält tycker jag medan sambon menar att avsaknaden av restsötma accentuerar den. Ursprungligen hade jag planerat att ta den här redan förra året (nu blev lagringstiden nästan 6 år), men hittade inget färskt referensobjekt. Lagringen har skett i jordkällare (0-8C) men jag vill påstå att denna Orval precis passerat sin peak. Kroppen börjar bli tunn och det finns en lätt oxiderad ton av wellpapp. Viss madeirisering och kan nästan skönja de russin och port-toner som man brukar hitta i mörkare och lagrade belgiska ales. Sammanfattningsvis: Lagringen har garanterat ökat på smakrikedomen, speciellt vildjästens inverkan på smakprofilen har ökat enormt. Men för mig är det tydligt att längre lagring än dessa sex år inte skulle bidra positivt. Skulle tro att tre-fem år är en bra lagringtid. 2011an: Efter den lagrade versionen smakar en färsk Orval nästan burklager. Hittar ingen Brett i aromen, men en hel del DMS. Beskan är ganska rå. Jag känner nästan inte igen Orval i just det här exemplaret. Tycker den har dragit åt samma håll som Duvel gjort på sistone. Smakar nästan pastöriserat och jag hoppas innerligen att det är en tillfällighet.. Till sist då, vad har jag lärt mig av detta? Hädanefter kommer jag dricka min Orval, om möjligt, mellan 6 månader och tre års ålder. Fast det är ju bara jag..

Thorsten: Hehe, jag också. Nästa besök i ölkällaren blir i maj, förra sommaren hade jag inte fått tag på ett färskt exemplar att testa jämsides med, så jag bestämde mig för att vänta lite till... Det blir grymt spännande...

lasseg, jag vill ju inte stressa dig men jag är lite nyfiken :-)

Vätskan är grumlig och aprikosfärgad. Skummet som är tokhögt är vit och gräddigt. Skummer ligger kvar länge och lämnar mycket rester på glaset när det sjunker ner. Det doftar fruktigt med en del citrus och mycket jäst. Lite doft av vitt vin. Smaken är lite av en besvikelse. Om jag skulle vara riktigt hård så skulle jag säga att det smakar jäst, vatten och citrus. Men det finns lite mer frukt, en torr och syrlig smak. Samt lite gräs. Lätt torr avslutning med en eftersmak av trä. Stark kolsyra och tunn kropp. Inte den bästa bland trappisterna men det fungerar.

Thorsten: Jag ska faktiskt hem till ölkällaren nu i veckan, blir kanske rapport om nån dag då! :-D Kul, jag hade helt glömt bort att det var dags..

Hur gick det lasseg, hur länge är optimal lagring?

En helt okay trappist. däremot tycker jag den känns lite tråkig jämnfört med övriga trappister, och inte har någon direkt utpräglad smak.